Att människor världen över inreder sina hem med x-antal tavlor på väggarna är inte ovanligt. Vad som är mindre vanligt är att det är tavlor gjorda av svenska konstnärer som hänger på väggarna, iallafall i länder som inte är Sverige. I Sverige är tavlor som ”Grindslanten” och ”Det gamla och det unga Sverige” av August Malmström ganska vanliga i de flesta barnfamiljers hem, dock är de inte det i andra delar av världen.
Varför svenska konstnärer inte är lika vanliga att se utomlands kan bero på många saker. En anledning kan vara att svenska konstnärer inte är lika stora utomlands som här hemma. De enda platser utomlands som deras tavlor hänger är på museum eller i andra konstsamlingar. En annan anledning kan vara att för oss i Sverige har dessa tavlor en viss betydelse och vi vill därför visa upp dem i våra hem. Återigen ta August Malmströms tavlor som exempel. Han mest kända tavlor (”Grindslanten” och ”Det gamla och det unga Sverige”) fungerar som en slags spegel som visar hur Sverige såg ut för över 100 år sedan, när tavlorna först målades. För andra länder är dessa speglar annorlunda, så folk i dessa länder kan inte känna igen ”sig själva” i de målningarna. I USA är exempelvis Grant Woods målning ”American Gothic” och James McNeill Whistlers måling ”Arrangement in Grey and Black No.1” (också kallad Whistler’s Mother) stora.
Det är på sätt och vis tråkigt att svenska konstnärer inte har lyckats bli lika populära utomlands som några av Sveriges andra kreatörer (Ingvar Kamprad, Daniel EK, med fler), författare (Astrid Lindgren, Stieg Larsson, med fler), filmarbetare (Ingvar Bergman, Alicia Wikander, med fler) och musikarbetare (Robyn, Zara Larsson med fler).
Men vem vet, kanske vi svenskar någon dag får se ett frimärke från ett annat land med ett konstverk målad av en från Sverige.